Om Allaah vill vägleda någon

Författare Mohammed bin Saleh al-Uthaimin

Ett öppet hjärta

Så om Allaah vill vägleda någon så öppnar Han dennes hjärta för Islam. Och om Han vill vilseleda någon då gör Han dennes hjärta trångt och ansträngt, som att han försöker stiga mot skyn.
[al-An’am: 125]

Hans uttalande: ”Så om Allaah vill vägleda någon så öppnar Han dennes hjärta för Islam.”: Det som menas med ”vill” i den här meningen är Allaahs existentiella vilja. Och det som menas med ”vägleda” är vägledning genom understöd, så du finner att personens hjärta är öppet och mottagligt för Islams kännetecken och dess lagar, han utför dem med lycka och glädje och munterhet.

Så om du märker det här hos dig, vet då att Allaah vill gott för dig, och att han vill att du ska vägledas, men den som känner sig obekväm och ansträngd med dem, och all skydd är från Allaah, då är det ett tecken på att Allaah inte ville att han skulle vägledas, annars så skulle han ha gjort hans hjärta öppet och mottagligt.

Därför kommer ni finna att bönen, som är det besvärligaste för hycklarna, att den är de uppriktigas ögonfröjd.

Profeten sade, må Allaah prisa och välsigna honom:
Det som jag kommit att älska av detta världsliga liv är kvinnorna, och parfymen, och mina ögons fröjd blev bönen.

Och det finns ingen tvekan om att Profeten, må Allaah prisa och välsigna honom, har den mest kompletta tron, så hans hjärta gjordes öppet och mottagligt för bönen och den blev hans ögonfröjd.

Så om man säger till en person, ”Det är obligatoriskt för dig att be med gruppen i moskén”, och hans hjärta öppnas och tar emot, och han säger ”All beröm är för Allaah som har föreskrivit det för mig, och om han inte hade förskrivit det, då skulle det inte ha varit en del av Islam”, och han gör det och är nöjd med det, – då är det ett tecken på att Allaah ville vägleda honom och att han ville väl för honom.

Och Han sade: ”… så öppnar Han dennes hjärta för Islam”: ”öppnar dennes hjärta” betyder ”utvidgar”. Som det Moses sade, må han prisas och välsignas, då han sändes till Farao, ”Han sade: Min Herre, öppna mitt hjärta!”, alltså: vidga mitt hjärta då jag diskuterar med den här personen och kallar honom, då han är tyrannisk och envis.

Och Hans uttalande: ”…för Islam”, är generellt om Islams grunder och dess grenar och dess plikter, och ju öppnare en persons hjärta är för Islam och dess lagar, desto mer tyder det på att Allaah vill att han ska vägledas.

Och Hans uttalande:
Och den som Han vill vilseleda gör Han hans hjärta trångt och ansträngt, som om han försöker stiga mot skyn.

”Den som han vill vilseleda gör Han hans hjärta trångt och ansträngt”: alltså väldigt trångt, sedan gav Han en liknelse för det då Han sade: [Som att Han försöker stiga mot skyn], alltså: då Islam presenteras för honom så är det som om att han är tvungen att försöka bestiga ett berg. Därför formulerades versen med ”försöker stiga” och inte ”stiger” som om att han är tvungen att klättra med svår ansträngning. Och den här personen som är tvungen att bestiga ett berg kommer utan tvekan att tröttas och ledsna.

Och låt oss säga att det begärs av en person att han ska bestiga ett högt och svårklättrat berg, så när han börjar klättra upp för berget då kommer han så småningom att känna sig belastad, och han kommer så småningom att känna sig ansträngd, och han kommer bara klättra upp en liten bit och falla ner, för att han känner att det är för ansträngande.

Och bland det som man kommit fram till nu i senare tid är att den som stiger upp mot skyn, ju mer han stiger och ju högre han kommer, så ökas trycket på honom, och det blir mycket besvärligare och trängre för honom. Och oavsett om det är den första eller den andra innebörden, så kommer ändå den personen som Islam presenteras för, om Allaah vill vilseleda honom, att känna sig obekväm och trängd, som om han försöker stiga mot skyn.

Och från dess ädla verser härrör vi bekräftandet av Allahs vilja, den Mäktige, den Majestätiske.

Och den vilja som nämns här är existentiell vilja, för att Han sade: {Den som Allaah vill vägleda}, {och den som Allaah vill vilseleda}, och den här indelningen finns bara i de fall då det handlar om de saker som han vill eller inte vill ska existera/vara. För vad gäller den lagmässiga viljan så vill Allaah att alla ska underkasta sig Hans lagar.

Och i den finns också den karaktär och den dyrkan som gör att det är nödvändigt för en person att acceptera Islam i dess helhet, dess grunder och dess förgreningar, och det som rör Allaahs rätt och det som rör tjänarnas (människornas) rätt, och att det är nödvändigt att ha ett öppet hjärta för det, för om man inte är på det viset då tillhör man den andra kategorin, de som Allaah ville att de skulle bli vilseledda.

Profeten, må Allaah prisa och välsigna honom, sade:
Den som Allaah vill väl för, honom skänker Han förståelse av religionen. [Bukhari]

Och att man förstår religionen nödvändiggör att man accepterar religionen, för att alla som har förstått Allaahs religion, deras hjärtan har älskat den.

Allaah, den Högste, sade:
Nej! Vid din Herre! De tror inte förrän har dig som domare i sina tvister och att de sedan inte finner i sig själva något agg mot dina beslut utan underkastar sig fullt.
[al-Nisä 4:65]

Så dessa löften framhävs av {Nej!}, och att Han svor vid det mest utmärkande Herradömet som han, den Mäktige och Majestätiske, har bland alla Hans tjänare: Hans herradöme över Sändebudet – genom att han avvisade tron hos den som inte utför dessa beordringar:

1. Att ta Sändebudet, må Allaah prisa och välsigna honom, som domare, då Allaah sade { förrän de har dig som domare } alltså sändebudet; så den som söker en annan dom än Allaahs och hans sändebuds, då är han inte en troende. Så han är en förnekare antigen på ett sätt som tar honom ur religionen, eller på ett sätt som inte gör det.

1. Att ha ett öppet hjärta för hans domar, så att de inte har något emot det som han har dömt, utan de känner snarare acceptans och öppenhet gentemot det som profeten har dömt, må Allaah prisa och välsigna honom.

1. Att de underkastar sig fullt. Och han betonade underkastelsen med dess infinitiv form (arabisk grammatik) vilket innebär komplett underkastelse.

Så akta dig, du som är muslim, för att din tro ska försvinna!

Indelningen av Allaahs vilja

Allaahs vilja delas in i två kategorier:

Existentiell vilja

Och den är helt synonym med Allaahs det som Allaah vill. Så ”det var hans vilja” betyder: ”han ville”.

Och denna vilja:

1: Rör både det som Allaah älskar och det som Han inte älskar (allt som existerar).

2: Nödvändiggör att det som han vill sker, och det är inte möjligt att det (som han vill) ska fördröjas.

Så baserat på dessa två, om någon frågar: ”Ville Allaah att otro ska ske?” Svara då: ”Med den existentiella viljan så, ja det ville han. Och om inte Allaah den Mäktige och Majestätiske hade velat det så hade det inte skett.”

Lagmässig vilja

Och den är synonym med att älska, så ”han vill” betyder då ”han älskar”.

Så den är:

1: Specifik för det som Allaah älskar, så Allaah vill inte att otro ska ske med den lagmässiga viljan, och inte heller syndandet.

2: Att i den så måste inte det han önskar inträffa, alltså att Allaah vill en sak och den inträffar inte. Så Han, den Felfrie, vill att hela skapelsen ska dyrka Honom, och det innebär inte att denna önskan kommer att ske, kanske dyrkar de Honom, och kanske dyrkar de inte Honom, till skillnad från den existentiella viljan.

Så skillnaden mellan de två typerna av vilja har två sidor:

a)      I den existentiella viljan så måste det han vill ske, till skillnad från den lagmässiga.

b)      Den lagmässiga viljan gäller bara det som Allaah älskar, och den existentiella viljan är generell och omfattar både det som Han älskar och det som Han inte älskar.

Så om någon säger: ”Hur kan Allaah, den Högste, vilja att något som Han inte tycker om ska existera?” Alltså ”Hur kan Han vilja att otro och synder och olydighet mot Honom ska finnas trots att Han inte älskar det?”

Då är svaret: Att det här är något som Allaah tycker om ur ett perspektiv, och som Han hatar ur ett annat perspektiv. Så Han älskar det för de väldiga nyttorna som det medför, och Han hatar det för att det är olydnad.

Och det finns inget som hindrar att en sak kan vara älskad och hatad ur olika perspektiv. T.ex. en man som tar sitt barn, det som är hans kött och blod, hans ögonsten, han tar med sig barnet till läkaren för att läkaren ska skära upp barnets hud och ta ut det skadliga som finns inuti. Men om någon skulle komma för att riva barnets hud med naglarna, inte ens med en skalpell, då skulle han slåss mot dem. Men ändå går han med barnet till läkaren där de ska skära i honom, och han tittar på, och han glad för det. Han går till läkaren där de (t.ex.) kommer att värma ett metallinstrument över en låga tills att den är glödande röd och sedan trycka den mot hans son, och ändå så är han nöjd med det! Varför är han nöjd med det fast att det gör ont för sonen? Jo, för att han vill åt något annat, vilket är den enorma nyttan som det (operationen) kommer att medföra.

Och från det som vi lärt oss om Allaahs vilja kan vi härleda två lärdomar:

Det första: Att vi kopplar våra förhoppningar och rädslor och alla våra tillstånd och handlingar till Allaah, för att allt är med Hans vilja. Och detta gör att vi verkligen förlitar oss på Honom.

Det andra:
Att vi gör allt som Allaah har velat för oss lagmässigt. Så om du vet att det är Allaahs lagmässiga vilja och att han älskar det, så stärks vår bestämdhet för att göra det.